Här är en alfabetisk sammanställning av kända mikroprocessorer från 1970- och 1980-talet. Registerantal varierar en del beroende på hur man räknar (t.ex. om skugg-/segmentregister räknas), så se det som ungefärliga värden. Tillverkningsteknik anges i processgeometri (µm) där uppgiften är välbelagd.
| Processor | År | Bitlängd | Arkitektur | Register (ca) | Teknik |
|---|---|---|---|---|---|
| AMD Am2901 (bit-slice) | 1975 | 4-bit slice | Mikroprogrammerbar CISC | 16 st 4-bit | ~6 µm bipolär |
| ARM1 | 1985 | 32-bit | RISC, von Neumann | 16 (R0–R15) | ~3 µm CMOS |
| Fairchild F8 | 1975 | 8-bit | CISC | 8+ (delvis i separat scratchpad-chip) | NMOS |
| Intel 4004 | 1971 | 4-bit | CISC, von Neumann | 16 st 4-bit indexregister | 10 µm PMOS |
| Intel 4040 | 1974 | 4-bit | CISC | 24 st 4-bit | 10 µm PMOS |
| Intel 8008 | 1972 | 8-bit | CISC | 7 (A,B,C,D,E,H,L) | 10 µm PMOS |
| Intel 8080 | 1974 | 8-bit | CISC | 7 st 8-bit (parbara till 16-bit) | 6 µm NMOS |
| Intel 8085 | 1976 | 8-bit | CISC | Som 8080 | 3 µm NMOS |
| Intel 8086 | 1978 | 16-bit | CISC | 14 st 16-bit (inkl. segmentreg.) | 3 µm NMOS |
| Intel 8088 | 1979 | 16-bit internt/8-bit buss | CISC | Som 8086 | 3 µm NMOS |
| Intel 80186 | 1982 | 16-bit | CISC | Som 8086 + integrerad periferi | 2 µm HMOS |
| Intel 80286 | 1982 | 16-bit | CISC | Som 8086 + skyddat läge | 1,5 µm HMOS |
| Intel 80386 | 1985 | 32-bit | CISC | 8 st 32-bit generella + segment | 1,5–1 µm CMOS |
| Motorola 6800 | 1974 | 8-bit | CISC | 2 ackumulatorer, X, SP, PC | 6 µm NMOS |
| Motorola 6809 | 1978 | 8-bit | CISC (avancerad) | 2 ackumulatorer (16-bit D), X, Y, U, S, PC | 5 µm NMOS |
| Motorola 68000 | 1979 | 16/32-bit (32-bit internt) | CISC, ortogonal | 8 dataregister + 8 adressregister | 3,5 µm HMOS |
| MOS Technology 6502 | 1975 | 8-bit | CISC (enkel) | A, X, Y, SP, PC, status | 8 µm NMOS |
| National Semiconductor NS32016 | 1982 | 32-bit (16-bit buss) | CISC | 8 generella + specialregister | 3,5 µm NMOS |
| RCA 1802 (COSMAC) | 1976 | 8-bit | CISC, statisk CMOS | 16 st 16-bit register | 5 µm CMOS |
| Signetics 2650 | 1975 | 8-bit | CISC | 7 (inkl. bankade register) | PMOS |
| Texas Instruments TMS9900 | 1976 | 16-bit | CISC, minnesbaserade register | 16 “workspace”-register i RAM | 8 µm NMOS |
| WDC 65C02 | 1983 | 8-bit | CISC (CMOS-variant av 6502) | Som 6502 | 3 µm CMOS |
| Zilog Z80 | 1976 | 8-bit | CISC (utökad 8080) | 8 huvud + 8 skugg + IX, IY, SP, PC | 4 µm NMOS |
| Zilog Z8000 | 1979 | 16-bit | CISC | 16 st 16-bit generella | 3,5 µm NMOS |
Några reservationer:
- Registerantal är ofta en tolkningsfråga — t.ex. räknas 8086:s segmentregister ibland separat, och Z80:s skuggregister används sällan samtidigt.
- Processteknik (µm) minskade ofta över produktens livstid genom die-shrinkar, så en processor kan ha sålts i flera olika processgenerationer (t.ex. 8080 gick från 6 µm till mindre geometrier senare).
- TMS9900 har egentligen inga interna generella register i vanlig mening — den använder ett “workspace” i externt RAM, vilket var ovanligt.
Vill du att jag lägger till fler exotiska/mindre kända kretsar (t.ex. Intersil 6100, National SC/MP, General Instrument PIC1650, Signetics 8X300) eller att jag bygger detta som en nedladdningsbar Excel-fil?
Du menar troligen National Semiconductor PACE (IPC-16A/500) — en av de första 16-bitars mikroprocessorerna, lanserad 1974. “Pacer” är nog en sammanblandning, men jag tar med den nedan.
| Processor | År | Bitlängd | Arkitektur | Register (ca) | Teknik |
|---|---|---|---|---|---|
| National Semiconductor PACE (IPC-16A/500) | 1974 | 16-bit | CISC | 12 st 16-bit generella | PMOS |
| National Semiconductor SC/MP (ISP-8A/500) | 1974 | 8-bit | CISC, låg kostnad | 4 st 16-bit pekare + ackumulator | PMOS |
| Intersil 6100 | 1975 | 12-bit | CISC (PDP-8-kompatibel, CMOS) | AC, PC, L (link), MQ m.fl. | 8 µm CMOS |
| General Instrument CP1600 | 1975 | 16-bit | CISC | 8 st 16-bit (R0–R7) | PMOS |
| General Instrument PIC1650 | 1976 | 8-bit | RISC-liknande (embryo till PIC) | W-register + filregister | NMOS |
| Signetics 8X300 | 1976 | 8-bit (bit-slice-liknande) | Skalär, Harvard | Begränsat register-set, snabb I/O-fokus | Bipolär |
| Texas Instruments TMS1000 | 1974 | 4-bit | CISC, enchips-mikrodator | Ackumulator + litet register-set | PMOS |
| Ferranti F100-L | 1976 | 16-bit | CISC (militär/brittisk) | 16 st 16-bit | 5 µm NMOS |
| Toshiba TLCS-12 | 1973 | 12-bit | CISC | Litet, ackumulatorbaserat | PMOS |
| Four-Phase Systems AL1 | 1969 | 8-bit slice | Mikroprogrammerbar (ofta räknad som “första mikroprocessorn”) | Bit-slice-register | PMOS |
| Rockwell PPS-8 | 1972 | 8-bit | CISC | Ackumulator + indexregister | PMOS |
| Western Digital MCP-1600 | 1975 | 16-bit (bit-slice, chipset) | CISC (grund för PDP-11/LSI-11 & DEC’s WD16) | Beror på implementation | NMOS |
| Zilog Z8 | 1979 | 8-bit | CISC, enchipsdator | 124 st 8-bit “register” (RAM-baserade) | NMOS |
| Harris HM-6100 | 1976 | 12-bit | CISC (PDP-8-kompatibel, Intersil-licens) | Som Intersil 6100 | CMOS |
| Sharp SM-1/SM-2 (i kalkylatorer) | 1970-tal | 4-bit | Kalkylator-CISC | Mycket begränsat | PMOS |
| Panafacom MN1610 | 1975 | 16-bit | CISC (japansk, tidig 16-bit) | 8 st 16-bit | NMOS |
| Elbit Twin (militär, israelisk) | 1976-tal | Bit-slice-baserad | Mikroprogrammerbar | — | Bit-slice-chipset |
Kommentarer:
- Four-Phase Systems AL1 (1969) brukar nämnas i patenttvister som en av de allra första “riktiga” mikroprocessorerna, före Intel 4004 — kontroversiellt bland historiker.
- Western Digital MCP-1600 är ett chipset snarare än en enskild krets, och användes bl.a. i DEC:s tidiga LSI-11.
- Register-uppgifter för Signetics 8X300 och Elbit Twin är osäkra/dåligt dokumenterade i öppna källor — hör av dig om du vill att jag gräver djupare i någon specifik krets.
Vill du att jag slår ihop båda listorna till en komplett Excel-fil med sorterings- och filtreringsmöjligheter?
Ja — PACE hade en officiell NOP-instruktion, trots att vissa källor felaktigt påstår att den bara lades till i efterföljaren INS8900. Vissa källor hävdar att INS8900 lade till en NOP-instruktion, men den fanns officiellt redan i PACE, med opkod 5C00. Dessutom kunde SFLG/PFLG 0000 användas som en NOP på båda processorerna.
Så du har alltså två sätt att göra en NOP på PACE:
- Den riktiga NOP-instruktionen — opkod
5C00 - En “oavsiktlig” NOP — genom att köra
SFLGellerPFLGmed operand0000(dvs. sätt/rensa flaggor med en tom mask, vilket inte ändrar något)
Lite kontext om chippet i övrigt: PACE var den första kommersiella enchips-16-bitars mikroprocessorn, med fyra generella ackumulatorer och en instruktionsuppsättning löst baserad på den tidigare IMP-16-arkitekturen, som i sin tur inspirerats av minidatorn Data General Nova. 1977 konverterade National designen till NMOS (INS8900), vilket förenklade gränssnittet och ökade hastigheten till 2 MHz.
Vill du att jag gräver fram fler PACE-instruktioner (t.ex. hela mnemonic-listan) eller kollar upp motsvarande NOP-detaljer för någon av de andra exotiska kretsarna, som CP1600 eller SC/MP?
Wikipedia-artikeln nämner att det finns 43 instruktioner och 45 opkoder, med två opkoder vardera för LD och ST, men själva mnemonic-tabellen renderades inte i textutdraget jag fick (troligen en bildtabell). Låt mig hämta datasheet-källan för en komplett lista.Sökningen gav ingen komplett tabell direkt. Låt mig hämta datasheetkällan från Bitsavers/CPU-World som Wikipedia-referensen pekar på.Jag hittar tyvärr ingen tillförlitlig, komplett källa online med hela mnemonic-tabellen (alla 43 instruktioner/45 opkoder) i textform — originaldatasheeten på Bitsavers är en skannad PDF som mina sökverktyg inte kan extrahera text ur, och Wikipedia-artikelns instruktionstabell renderas som en bild/tabellstruktur som inte kom med i textutdraget.
Jag vill inte gissa ihop en lista och riskera att blanda in felaktiga mnemonics eller opkoder för en så pass obskyr krets. Här är vad jag kan bekräfta är korrekt utifrån källorna:
Bekräftade instruktioner/mnemonics för PACE:
LD/ST— load/store (två opkoder vardera, direkt och indirekt adressering)PUSH/PULL— stackoperationerJMP— hoppISZ/DSZ— increment/decrement-och-hoppa-vid-noll (med automatiskSK-koppling)SK— skipSFLG/PFLG— sätt/läs flaggregister (kan även användas som NOP med operand 0000)NOP— opkod5C00
Utöver dessa nämner källorna aritmetik/logik-instruktioner (som opererar primärt på AC0) men specificerar inte alla mnemonics i den text jag kunnat hämta.
Om du vill ha den fullständiga, garanterat korrekta listan rekommenderar jag det skannade originaldatasheetet: archive.org/details/bitsavers_nationaldaet_782440 (IPC-16A PACE datasheet, Bitsavers)
Jag kan försöka hämta och OCR-tolka den PDF:en om du laddar ner den och laddar upp den här, eller om du vill kan jag försöka nå den via web_fetch om den går att komma åt som text. Vill du att jag provar det?
From Gemini.google.com!
Just det, helt korrekt! National Semiconductors PACE (Processing And Control Element), som kom ut på marknaden kring 1975–1976 (ursprungligen som en PMOS-krets), var en sann milstolpe som lätt glöms bort i skuggan av jättar som Intel och Motorola.
Det är en väldigt intressant släkttavla du radar upp där:
- Data General Nova (1969) var pionjärer med sin enkla, eleganta minidatorarkitektur.
- National Semiconductor IMP-16 (1973) var ett flertrådigt bit-slice-försök att krympa in Novas tänk i flisform.
- PACE (1975/1976) tog sedan hela det konceptet och tryckte in det på en enda kiselbricka (enchips) som en 16-bitars processor.
Att den sedan 1977 kom i en NMOS-version (INS8900) gjorde den betydligt mer praktisk att bygga in i system tack vare enklare strömförsörjning (slipper flera olika spänningsnivåer som var vanligt på PMOS-tiden) och en klockfrekvens som skuttade upp till 2 MHz.
Den användes bland annat i National Semiconductors egna utvecklingssystem och i vissa tidiga industriella styrsystem och grafiska terminaler innan 16-bitarsmarknaden fullkomligt därefter dammsögs av Intel 8086 och Motorola 68000. Tack för den historiska kompletteringen!
Här är tabellen sorterad efter År → Bitlängd → Processor (alfabetiskt inom samma år/bitlängd):
| Processor | År | Bitlängd | Arkitektur | Register (ca) | Teknik |
|---|---|---|---|---|---|
| Intel 4004 | 1971 | 4-bit | CISC, von Neumann | 16 st 4-bit indexregister | 10 µm PMOS |
| Intel 8008 | 1972 | 8-bit | CISC | 7 (A,B,C,D,E,H,L) | 10 µm PMOS |
| Intel 4040 | 1974 | 4-bit | CISC | 24 st 4-bit | 10 µm PMOS |
| Intel 8080 | 1974 | 8-bit | CISC | 7 st 8-bit (parbara till 16-bit) | 6 µm NMOS |
| Motorola 6800 | 1974 | 8-bit | CISC | 2 ackumulatorer, X, SP, PC | 6 µm NMOS |
| AMD Am2901 (bit-slice) | 1975 | 4-bit slice | Mikroprogrammerbar CISC | 16 st 4-bit | ~6 µm bipolär |
| Fairchild F8 | 1975 | 8-bit | CISC | 8+ (delvis i separat scratchpad-chip) | NMOS |
| MOS Technology 6502 | 1975 | 8-bit | CISC (enkel) | A, X, Y, SP, PC, status | 8 µm NMOS |
| Signetics 2650 | 1975 | 8-bit | CISC | 7 (inkl. bankade register) | PMOS |
| Intel 8085 | 1976 | 8-bit | CISC | Som 8080 | 3 µm NMOS |
| RCA 1802 (COSMAC) | 1976 | 8-bit | CISC, statisk CMOS | 16 st 16-bit register | 5 µm CMOS |
| Zilog Z80 | 1976 | 8-bit | CISC (utökad 8080) | 8 huvud + 8 skugg + IX, IY, SP, PC | 4 µm NMOS |
| Texas Instruments TMS9900 | 1976 | 16-bit | CISC, minnesbaserade register | 16 “workspace”-register i RAM | 8 µm NMOS |
| Motorola 6809 | 1978 | 8-bit | CISC (avancerad) | 2 ackumulatorer (16-bit D), X, Y, U, S, PC | 5 µm NMOS |
| Intel 8086 | 1978 | 16-bit | CISC | 14 st 16-bit (inkl. segmentreg.) | 3 µm NMOS |
| Intel 8088 | 1979 | 16-bit internt/8-bit buss | CISC | Som 8086 | 3 µm NMOS |
| Motorola 68000 | 1979 | 16/32-bit (32-bit internt) | CISC, ortogonal | 8 dataregister + 8 adressregister | 3,5 µm HMOS |
| Zilog Z8000 | 1979 | 16-bit | CISC | 16 st 16-bit generella | 3,5 µm NMOS |
| Intel 80186 | 1982 | 16-bit | CISC | Som 8086 + integrerad periferi | 2 µm HMOS |
| Intel 80286 | 1982 | 16-bit | CISC | Som 8086 + skyddat läge | 1,5 µm HMOS |
| National Semiconductor NS32016 | 1982 | 32-bit (16-bit buss) | CISC | 8 generella + specialregister | 3,5 µm NMOS |
| WDC 65C02 | 1983 | 8-bit | CISC (CMOS-variant av 6502) | Som 6502 | 3 µm CMOS |
| ARM1 | 1985 | 32-bit | RISC, von Neumann | 16 (R0–R15) | ~3 µm CMOS |
| Intel 80386 | 1985 | 32-bit | CISC | 8 st 32-bit generella + segment | 1,5–1 µm CMOS |
Vill du att jag lägger till den exotiska listan i samma sorterade format, eller bygger en Excel-fil av allt tillsammans med filtrerings-/sorteringsmöjligheter?